Den lilla kapellbyn Kvikkjokk vid sjön Saggat var på Linnés tid "centralort" i den här delen av Lappland, framförallt beroende på intresset för den silvermalm man funnit i fjällen norr om Kvikkjokk. Förutom Linné besökte också  Olof Rudbeck Kvikkjokk under sina forskningsresor.

Långt senare tog Jokkmokk (11 mil nedströms Lilla Luleälv) över som den betydelsefulla orten. Linnés besök i Kvikkjokk bidrog till STFs intresse att förlägga en verksamhet där, men också uppfattningen att Sulitelma var Sveriges högsta fjäll. Turistföreningen har mycket av sin allra tidigaste historia i området. 1887 röjdes för de första uppmärkta vandringslederna med Kvikkjokk som utgångspunkt. De ledde upp på Sjnjierák respektive Vallespiken, och än idag vandras de som dagsturer under vistelsen i Kvikkjokk. STF byggde också ett år senare sin allra första stuga, Varvekhyddan, halvvägs mellan Kvikkjokk och Sulitelma. På den leden byggdes även Tarraälvshyddan som finns kvar än idag. Den är belägen cirka en kilometer nedströms bron över Tarraälven mellan Tarrekaise- och Såmmarlappastugorna.

I Kvikkjokk uppförde STF 1928 Kvikkjokk Fjällstation som slutpunkt för den kungsled som STF många år tidigare planerat att röja från Abisko och söderut genom de vackraste delarna av den lappländska fjällvärlden. Som alltid var det STFs "egen" arkitekt John Åkerlund som stod för ritningarna.